Life as we know it ´ är en typisk jag-film. Jag är en (även om vissa kanske inte tror det) sån som gärna drömmer om framtiden, och gärna om den dagen jag kommer hitta mannen jag kommer vilja skaffa hus&familj med, det här är en hemsk men så himla bra kärleksfilm, ett sånt fint kärleksexempel (det är väl dock bara för att dem faktiskt faller för varandra) och Josh Duhamel är så sjukt snygg!

 

Typ som jag sa till brorsan nyss då han förklarar för Holly att han faktiskt älskar henne, "Ååh, hårdingen har blivit en liten mjukisbjöörn!" Den passar dock mig lite också, men det är kul att se hur det vänder i filmen!

 

Ähh, oavsett hur bra alla kärleksfilmer kan vara så blir jag samtidigt så arg. För kärlek är fasen inte lätt, det är väl därför jag älskar att se kärleksfilmer kanske, för att jag tycker om att drömma om att den är enkel typ? Det är ju synd att man ska bli så sentimental ibland bara, men det finns ju fördelar&nackdelar med allt och alla.

 

Nu ska jag hämta mamma på vårdcentralen, sedan ska jag handla osv.

Jag tycker att herren här ovan kan hjälpa henne lite nu, hon må vara stark men nångång kan väl hon få lite medvind också? För jag är rädd om min älskade mamma.

& Förresten.. jag vill nog också ha lite medvind.

 

Jag ska visa veckans horoskop sedan. Lite otroligt var det, men ja. Det är ju ett horoskop.. Man ska inte tro på så mycket. Det är ju trots allt rätt svårt att lita på något överhuvudtaget längre.